Ett moln.

Det ser ut som sockervadd, det där molnet av tankar jag har snurrandes i huvudet, och av någon anledning är det gult. Det är surrealistiskt, obeskrivligt och rogivande, det där molnet. Det är också varmt, spännande och helt overkligt. Detta moln av tankar fyller upp varje sekund av den tid jag är vaken, och det ockuperar alla mina drömmar om nätterna. Upp är ner och ner är upp i stadiet av viktlöshet som molnet skapar och jag älskar varje sekund då varje sekund är präglad av allt du har sagt, allt du har gjort och varje blick jag har fått. Detta moln fyller mig med allt det goda och det ljusa livet har att erbjuda. Och leendet du har i den sekund du råkade spela eller sjunga fel, det är magiskt bortom alla förklaringar.

Midsommar. God mat. Gott sällskap. Jordgubbar. Vin.
Bad. En lång, fantastisk natt (och helg). En otrolig pojkvän.


Om detta är en dröm så vill jag aldrig vakna igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback