Mitt glamourösa liv som gatuköksbiträde.
Bitter? Jag? Aldrig...
Paris var precis så vackert och underbart som jag mindes det. Allt gick så oförskämt smidigt på väg dit, under resans gång och på väg hem. Mindre än 12 timmar efter att jag åter landade på dansk mark gick Sterling i konkurs och ställde in alla avgångar. Försöker ödet säga mig något eller hade jag bara tur?
Det kryper någon form av inspiration i min kropp. Jag känner att jag behöver få utlopp för detta på något sätt, men eftersom att jag inte kan sätta fingret på vad det är jag är menad att göra kan jag inte heller ta mig an något särskilt projekt. Detta irriterar mitt kreativa jag. Jag kan inte ens klottra längre. Det blir bara hjärtan och blommor.
Jag vet att det inte är så bra för min karma att vara konstant bitter men jag har faktiskt inte den blekaste aning om hur man botar sånt. Jag vet inte ens hur jag ska kunna tänka annorlunda för att inte visa all bitterhet heller. Förvisso så är det lite av min nisch att vara sarkastisk och småbitter, men om vi tänker 10 år framåt och jag kanske har någon form av karriär på gång, så är det absolut inte så jag vill marknadsföra mig själv. Man kanske skulle ta en kurs i social kompetens, för boken funkade inte.
Hösten kom utan förvarning för länge sen men jag tror jag missade den. Jag har haft siktet inställt på au pair-projektet hur länge som helst nu och skulle egentligen kommit iväg för länge sen, men någonstans gick saker och ting inte som planerat vilket nog gjorde att jag glömde att klockan faktiskt fortsätter ticka och årstiderna rullar vidare. Det ser ut som att träden brinner i sin rödoranga prakt och vinden är allt utom lekfullt smekande. Dagen blir till kväll innan dagens dos koffein har börjat verka och det regnar för jämnan. Det snöar tydligen överallt utom längs Skånes kuster. Det märks att det snart är första advent.
Jag tänkte införa en ny "dagens" i min blogg eftersom att det där med stadsbussarna rann ut i sanden lite grann. Rubriken har förstås redan avslöjat temat; Mitt glamourösa liv som gatuköksbiträde.
Kommande konversation är mer regel än undantag. J = Jag, K= Kunden
J - Jag kan hjälpa nästa.
K - Hej. Jag skulle vilja ha en tjock korv med bröd.
J - Javisst. Vill du ha något att dricka till?
K - Har du något vatten?
J - Med eller utan kolsyra?
K - Med funkar bra.
J - Citron eller naturell?
K - Citron.
J - Burk eller flaska?
K - Burk, tack.
J - 37 kronor tack.
Pengar utbytes och växlas, korv med bröd hämtas.
J - Vill du ha senap och ketchup?
K - Ja tack.
J - Stark eller mild senap?
K - Du har ingen sötstark?
J - Nej, tyvärr inte, vi har Slotts starka. Den är rätt god har jag hört.
K - Ja, men då provar vi den då.
K - Tack ska du ha.
J - Tack själv!
Man låter som en robot till slut. Det är tur att jag kan le på beställning också, i alla fall när jag jobbar.