Att vara en del av valet.

Jag har rätt att rösta, och det har jag gjort. Det kändes väldigt bra.

Jag valvakar. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle bry mig om denna kväll, men det gör jag. I skrivande stund är det ett hårresande race mellan S och M. Just nu skiljer det 0,8 procentenheter. SD har kvalificerat sig in i riksdagen. Det är tragisk och ett stort steg bakåt för vårt land.

Oavsett om du har röstat rött, grönt, blått eller för all del rosa, så har du röstat vettigt, för de alla eftersträvar framåtgående utveckling på sina sätt. Vad jag inte förstår är hur ett så konservativt parti som SD ens får lov att finnas bland valsedlarna. Jag trodde att livet handlade om att vara en god medmänniska, en god granne, och framför allt, att vara öppen för världen.

Det känns som att svenskarna sviker den svenska mentaliteten om att vara godhjärtad. Det gör mig hemskt besviken och rent utav förbannad.

Nu tänker jag titta färdigt på valvakan med fortsatt besvikelse i hjärtat. År 2010 skulle ha varit framgångens årtionde. Ack, vad fel det blev.

(Rött eller blått spelar mig egentligen ingen större roll. Jag vill bara ha ett mänskligt Sverige)