Malin -

Att skriva blogg skapar bloggsug. Det är inte första gången detta kan konstateras. Det blir som "men jag ska bara ta en" i godisskålen men plötsligt har man tömt halva. "Bara lite till...". Om detta är bra eller dåligt? Ptja, bloggandet har väl ingen dött av? (Än...)

Nåväl, för att vara tråkigt uppdaterande har jag haft en riktig kvalitetstid/mysdag med store lillebror idag. Det var längesen sist och mycket givande. Han är otroligt klok, min lillebror, och himla rolig. Flickornas blickar dras till honom som bin till socker, men det ser han inte själv såklart. Märkligt. Tänka sig att vi skulle kunna ha en så pass mogen relation trots allt. Det kunde man inte tro för fyra, fem år sedan. (Rubriken är återigen ett internt skämt, den här gången mellan mig, lillebror och mamma).

Idag har också varit första dagen på min tio dagar långa ledighet. Jag klättrar redan på väggarna av trisstess. Hur ska detta sluta? En halvt mentalt störd Malin som sitter och vaggar lite fram och tillbaka och mumlar siffror på danska, kanske? Eller vänta, ingen större skillnad där då ju! Tralala.

Jag känslostormar. Oväder utan dess like, i dess goda bemärkelse, så att säga. Jag saknar, jag längtar, jag trånar. Mitt hjärta slår lite fortare, jag ler mycket mer, allt känns lättare. Tiden har aldrig gått så fort och så långsamt på samma gång och det gör mig alldeles snurrig i huvudet. I love it!

Jag tänker införa ett nytt begrepp (om det inte redan är någon som hunnit före mig, vill säga). Detta begrepp kallar jag för "klädångest". Definitionen är när man omöjligen kan bestämma sig för vilken utstyrsel som skall bäras, därav ångrar man sitt val ett antal gånger och landar allt som oftast på originalidéen. Jag lider av extrem klädångest nu för tiden. Varför?

Jag behöver för övrigt en ny garderob (innehållet, då va?). Min kroppsform är inget i närheten av vad den var för ett år sedan vilket också innebär att få av mina kläder sitter snyggt. Tragiskt positivt, vill jag kalla det.

Nu ger jag upp för ikväll. Jag återkommer kanske.