Malin -

De tre blogginläggen som kom under en dag för drygt en vecka sen blev en total urladdning, ett klimax av allmänt förvirrade tankar och känslor. Efter det kände jag mig tom. Jag mådde bättre. Jag mår bättre.

En av anledningarna till att allt känns så otroligt bra just nu är att jag kom in på kursen jag sökte på Malmö Högskola. Efter många ångestfyllda stunder mellan första och andra urvalet blev jag till sist antagen. Det kändes som att ett stenblock lyftes från mina axlar. Äntligen lossnar det. Livet börjar. Det handlar inte om att jag inte trivs med var i livet jag befinner mig, utan enbart om att detta är ett mål jag har haft så länge nu att det började kännas omöjligt att nå. Äntligen! Ett steg i taget. En dag i taget. Det går på rätt håll.

Ytterliggare en av anledningarna till att allt känns så otroligt bra just nu är att jag har Jepser; min skatt, min klippa, min älskade. Känslorna jag har för dig blir större för varje dag som går. Med dig mår jag bra. Du är varm. Och otroligt vacker. Och du ler som ingen annan. Och man börjar inte en mening med och.

På torsdag vankas det för övrigt minisemester, i överflödigt lyx, med ovan nämnda underbare Jesper ♥