Stillastående språng.
Det är fyra veckor sen jag skrev sist. Tiden går fort även när man har tråkigt.
Det suger att vara arbetslös. Inte nog med att jag sitter hemma den mesta av min lediga tid, jag har dessutom inga pengar att röra mig med. Vi får väl se om lyckans hjul vänder nu. Jag ska på jobbintervju ikväll. (Detta kan jag dock inte tacka varken arbetsförmedligen, AIC eller soc för. Tack för inget).
Jag är officiellt skriven i Malmö nu. Det kändes lite som "Välkommen hem" att få de papperna.
Helt stillasittande har jag inte varit, när allt kommer kring. Det har blivit en del utgång (KB såklart), ett par rundor till Simrishamn, en sväng till Norrland (fråga inte ens...), och nu senast en tripp till Kristianstad.
Jag har; träffat folk, umgåtts med vänner, druckit, dansat, blivit raggad på, flirtat, ställt till scener, sökt en hel massa jobb, kollat på många filmer, dejtat, bråkat, gått i kyrkan samt spenderat pengar jag inte har. Och vem sa att man inte kan ha kul i regnet?
Ibland undrar jag om man någonsin växer upp.
USA känns avlägset. Jag har inte ens en klar ansökan. Lite hopp i mörkret är att den dock börjar ta form. Jag hoppas att jag kommer iväg före jul. Här kan jag ju inte stå och stampa för alltid, särskilt inte när jag äntligen kommit på vad jag vill göra av mitt liv sen. Hej skolbänken!
En viss känsla av obehag smyger över mig mellan varven, som om någon försöker säga att snart, snart bryter helvetet loss. Hur skakar man av sig en sådan känsla?
Standing on the edge. Det kliar i fingrarna. Det är dags att göra något åt/av/med min kreativitet. Jag är understimulerad och uttråkad. Hur skapar man sitt eget öde? Vad är nästa steg? Vad gör jag nu? Det är dags att ta tag i saker och ting. Det borde jag ha gjort för längesen. Men ibland faller man lite...
Nu vill jag ha mer.
Det suger att vara arbetslös. Inte nog med att jag sitter hemma den mesta av min lediga tid, jag har dessutom inga pengar att röra mig med. Vi får väl se om lyckans hjul vänder nu. Jag ska på jobbintervju ikväll. (Detta kan jag dock inte tacka varken arbetsförmedligen, AIC eller soc för. Tack för inget).
Jag är officiellt skriven i Malmö nu. Det kändes lite som "Välkommen hem" att få de papperna.
Helt stillasittande har jag inte varit, när allt kommer kring. Det har blivit en del utgång (KB såklart), ett par rundor till Simrishamn, en sväng till Norrland (fråga inte ens...), och nu senast en tripp till Kristianstad.
Jag har; träffat folk, umgåtts med vänner, druckit, dansat, blivit raggad på, flirtat, ställt till scener, sökt en hel massa jobb, kollat på många filmer, dejtat, bråkat, gått i kyrkan samt spenderat pengar jag inte har. Och vem sa att man inte kan ha kul i regnet?
Ibland undrar jag om man någonsin växer upp.
USA känns avlägset. Jag har inte ens en klar ansökan. Lite hopp i mörkret är att den dock börjar ta form. Jag hoppas att jag kommer iväg före jul. Här kan jag ju inte stå och stampa för alltid, särskilt inte när jag äntligen kommit på vad jag vill göra av mitt liv sen. Hej skolbänken!
En viss känsla av obehag smyger över mig mellan varven, som om någon försöker säga att snart, snart bryter helvetet loss. Hur skakar man av sig en sådan känsla?
Standing on the edge. Det kliar i fingrarna. Det är dags att göra något åt/av/med min kreativitet. Jag är understimulerad och uttråkad. Hur skapar man sitt eget öde? Vad är nästa steg? Vad gör jag nu? Det är dags att ta tag i saker och ting. Det borde jag ha gjort för längesen. Men ibland faller man lite...
Nu vill jag ha mer.
Kommentarer
Postat av: Designa din blogg - För dig som vill ha hjälp med bloggdesignen
Haha.. .tro mig, jag är sann iaf..;)
Skoj att du gillar min blogg...
Trackback