Finns i sjön.

Aldrig glittrar havet så magiskt som när solnedgången färgar himeln rosa, och aldrig känns världen så stor som just i det ögonblicket. Aldrig har jag kunnat njuta av en så iskall kväll, och aldrig har en sådan iskall kväll känts så varm. Tur att mörkret döljer den ibland osäkra glimten i ögat. Tur att en kyss lika fort kan sudda bort den.

Jag är så förutsägbar.

Gårdagen var verkligen vad man kan kalla "ödets ironi", med tanke på bloggen jag skrev i söndags. Jag kände mig levande för första gången på så väldigt länge. Kanske är det fel av mig att börja hoppas, men det är svårt att låta bli. Det är så typiskt mig. Fast det finns inte så mycket att göra åt saken i skrivande stund. Jag vet att jag går händelserna i förväg och hela det där köret, men hey, när brukar inte jag göra så? Jag vet vad jag ger mig in på, för LITE självinsikt har jag allt.

Magi.

Att sex säljer har blivit väldigt tydligt för mig de senaste dagarna då jag enbart gått i korta kjolar med hudfärgade strumpbyxor. Visst, jag gillar uppmärksamheten och blickarna, men att det var SÅ extremt... Ja, vad kan man säga? Kanske är det dags att ta på jeansen igen.

I'll never let you down.

Hej, jag heter Malin och för tillfället har jag ett socialt liv. Det känns så bra att jag vill hoppa och skrika. Fast, det kanske är dumt. "Växa upp", bla, bla, bla, skrev jag sist. Hmm. Kompromissa? Nya perspektiv, ja. Växa upp? Mjaa, inte riktigt än.

Is it you that I've been waiting for? - 'Cassie'

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback