Blåst?
Och så har även den här helgen passerat utan att sätta några märkvärdiga spår i minnet. Åkte till Simrishamn i fredags, kollade på Let's Dance med familjen. Har saknat pappa sjukt mycket den senaste tiden, så det var skönt att komma hem :) Lördagen spenderade jag med min lillasyster, Moa 10 år. Vi gick på stan ^^ Det var faktiskt hur mysigt som helst. Målet med stadsturen var Lindex (den enda butiken i stan som säljer kläder mellan bebis och tonår). Moa hade 200 spänn att spendera där tack vare presentkortet hon fick i julklapp, och eftersom jag hade lovat att ta med henne dit så gjorde jag ju självklart det. Först kollade vi på rea-ställningarna. Det mesta var antingen för stort eller för smått, och fanns där något i hennes storlek var det allt utom snygga plagg, så vi förflyttade oss till vårens mode istället. Lyckades hitta massa kläder som jag tvingade min stackars syster prova ^^ Vi sprack genast budgeten på 200 när jag insåg att hon faktiskt klädde bäst i ett par av byxorna OCH halternecklinnet jag hade valt. Så hon fick båda :D Sen gick vi och fikade. Som vanligt fick hon välja två kakor ^^ Vi tar alltid samma sak, det är liksom tradition. Vägen hem var skitkul, då både jag och Moa var höga på socker xD Jag älskar dig, lillasyster. Förlåt att jag inte spenderar mer tid med dig ! Men glöm inte att jag älskar dig!
Dagen måste jag ju också få berätta om. Dramatisk, är nog det ord som bäst beskriver den. På grund av det lågtryck som passerar över Sverige just nu upplever vi vindar med orkanstyrka. Detta har orsakat att all tågtrafik i västra och södra Sverige är inställd, med andra ord, hur FAN skulle jag ta mig tillbaka till Malmö? Som tur är finns det snälla människor som låter mig åka snålskjuts i deras Taxi :) Så till Malmö kom jag, och hem också för den delen. Men jag trodde där ett tag att jag skulle blåsa bort :O Lite läskigt, men jag överlevde (vem skulle annars sitta här och skriva menlös blogg?).
Tågfilosoferandet har det inte blivit så mycket av den senaste tiden, mest på grund av att jag knappt har åkt tåg alls i år. Brukar alltid sitta och filosofera på mina resor, oftast med iPoden pluggad i öronen. Det är så vackert att åka tåg genom Skåne, oavsett vilken årstid det är, oavsett väder och avsett tid på dygnet. Jag får alltid bäst inspiration till mina texter när jag sitter där. På tåget. Helt omedveten om resten av världen. Då finns bara jag. Jag och nuet. Helt isolerade från allt runt omkring.
Förresten så mår jag nog lite bättre nu. Mår inte lika konstigt som jag gjorde före helgen. Kanske tack vare psykbrytet jag hade i torsdags? Mja, vad vet jag? Jag kanske fick ut all skit ur systemet. Man kan ju hoppas. Det tar liksom på krafterna att vara ledsen och nere. Men det klarar jag, jag är faktiskt ganska stark. Eller kanske inte stark, men jag vet hur man tacklar och hanterar det.
Och nu vill jag skriva nått sånt där spontant roligt igen, som typ Barbie och herr Kalsonmodell, eller som Ica Maxi och växel-Britta. Men jag lider av fantasibrist. Extrem sådan. Så det blir inget sånt idag. Imorgon kanske?
Dagen måste jag ju också få berätta om. Dramatisk, är nog det ord som bäst beskriver den. På grund av det lågtryck som passerar över Sverige just nu upplever vi vindar med orkanstyrka. Detta har orsakat att all tågtrafik i västra och södra Sverige är inställd, med andra ord, hur FAN skulle jag ta mig tillbaka till Malmö? Som tur är finns det snälla människor som låter mig åka snålskjuts i deras Taxi :) Så till Malmö kom jag, och hem också för den delen. Men jag trodde där ett tag att jag skulle blåsa bort :O Lite läskigt, men jag överlevde (vem skulle annars sitta här och skriva menlös blogg?).
Tågfilosoferandet har det inte blivit så mycket av den senaste tiden, mest på grund av att jag knappt har åkt tåg alls i år. Brukar alltid sitta och filosofera på mina resor, oftast med iPoden pluggad i öronen. Det är så vackert att åka tåg genom Skåne, oavsett vilken årstid det är, oavsett väder och avsett tid på dygnet. Jag får alltid bäst inspiration till mina texter när jag sitter där. På tåget. Helt omedveten om resten av världen. Då finns bara jag. Jag och nuet. Helt isolerade från allt runt omkring.
Förresten så mår jag nog lite bättre nu. Mår inte lika konstigt som jag gjorde före helgen. Kanske tack vare psykbrytet jag hade i torsdags? Mja, vad vet jag? Jag kanske fick ut all skit ur systemet. Man kan ju hoppas. Det tar liksom på krafterna att vara ledsen och nere. Men det klarar jag, jag är faktiskt ganska stark. Eller kanske inte stark, men jag vet hur man tacklar och hanterar det.
Och nu vill jag skriva nått sånt där spontant roligt igen, som typ Barbie och herr Kalsonmodell, eller som Ica Maxi och växel-Britta. Men jag lider av fantasibrist. Extrem sådan. Så det blir inget sånt idag. Imorgon kanske?
Kommentarer
Trackback